Porten mot framtidslandet?

Vi rullar mot Koler en sådan där september/oktoberdag när dis och dimma blandas med ett envist duggregn. Ett långsamt och väldigt blött strilande som bara gör uppehåll för fullkomliga – och ännu blötare – störtskurar. Därför ser vi inte att vi att vi inte så långt efter Lillpite hamnat mitt i vindkraftsparken. De långa propellerbladen kastar sig bara plötsligt ut ur dimman och tycks sträcka sina gigantiska blad ut mot vägen. Å så blir det bara fler och fler…och vi inser att nu är vi i det verkliga vindkraftslandet. Eller så på väg in i en drömvärld. Kanske drömmen om framtidslandet…?
Här väntar möte med Tomas Eklund i styrelsen för en hel del av Kolers många föreningar samt v ordförande för den ekonomiska föreningen KostVind. Och förstås med paret Peter och Katarina Makkonen som istället för att följa strömmen, när tillfälle gavs, följde en inre kompass och bosatte sig i sitt hus några kilometer från Koler.

Förändringens vindar

För drygt 10 år sedan ville Thomas  och livskamraten Ann-Christin skapa sig en ny framtid i Koler. Nu efter åratal av inventeringar och projektsökande, grovarbete och projektadministrerande, har de fullt upp med att lägga grunden  till hela Kolers framtid.

Efter ett för familjen Eklund rekordsnabbt övervägande kom Ann-Christin plötsligt en dag och bara meddelade att nu hade hon sagt upp sig för att  göra verklighet av förslaget att flytta till Thomas hemby Storforsen, Koler. Det som under alla åren i Arvidsjaur varit sommarparadis.
– Det tog inte många dagar att göra klart allt och när huset var sålt var det bara att packa flyttlasset, berättar Thomas.
Projektstart
Väl i Koler började de att tillsammans med andra i hembyn bilda en ekonomisk förening kring det gamla övergivna skolhemmet Villa Västen.
-Vi renoverade och började hyra ut B&B till de alltfler vindkraftsarbetare som då började komma för att projektera för den första etappen av vindkraftsparken.
– Och det gick fantastiskt bra. Men när det efter några år blev uppehåll bestämde vi att sälja, säger Thomas om bakgrunden till att Villa Västan sedan flera år är en del av migrationsverkets asylboenden.
Projekten och sökandet efter nischer inom besöksnäring fortsatte och har bit för bit också stärkts av den fortsatta vindkraftsetableringen.
Bolag som stöttar
-Jag är imponerad av en del av bolagens engagemang i lokalsamhället och byarna här. De har hjälpt oss både med ekonomisk kompensation och i konkreta insatser som vindskydd utmed vandringsställen och fiskesjöar, säger Thomas och kan inte låta bli att peka ut skogsbolagen som dåliga exempel.

– Det allvarliga är att de inte lyssnar när vi som bor här och känner bygden försöker visa vikten av att också skydda unika miljöer.

-Som här, säger Thomas och pekar ut över den välskötta och väl gallrade skogsdungen nere vid fiskeföreningens senaste satsning: en fiskecamp vid Brännträsket.
Alldeles innan har han visat på en husgrund till ett boningshus byggt och bebott ända fram till en bit in på 1900-talet av en av Thomas anfäder.
-Efter mycket förhandlande med både skogsbolag och länsstyrelse fick vi till slut till en historisk inventering just här, säger han och pekar med bara några stegs mellanrum ut tydliga spår av såväl tjärdalar som kolmilor.

Dyrbara satsningar
”Gräv där du står” är en klassisk visdom som står sig och som inte minst Fiskeföreningen tagit fasta på och envist jobbar vidare med för att förvandla bygdens historia till framtid i nya ”gröna” besöksnäringar.
 
– Här i Koler är det mesta av marken och skogen som en enda stor historiebok. Det finns synliga spår av mänskligt liv och arbete ända bak till forntiden, konstaterar Thomas.
I Koler betyder helt enkelt bygdehistoria att bokstavligt och bildligt talat ”leva” sin bygds historia.

-Det här har, av allt att döma, alltid varit en rik och bördig bygd, säger han när han pekar på några av de forntida fångstgropar som också upptäcktes vid inventeringen.

-Så även om vi idag står vid ett vägval med en åldrande befolkning och glesbygdens alla stora utmaningar framför oss så tror jag att det finns massor av nya möjligheter att ta tillvara. Det säger Thomas Eklund och låter ana att han tycker att vindkraften faktiskt redan lyckats blåsa liv i framtidsdrömmarna.

En vardag i lugn och närhet

Paret Peter och Katarina Makkonen lyssnade inåt ett tag i samband med arbetslöshet och sjukdom och följde sedan kompassen mot sommarhuset i Koler.
-Här känner vi att vi kan leva närmare oss själva och de värdefulla stunderna i vardagen, säger de idag från hemmet Strömnäs 89 någon kilometer från Koler.. Hit flyttade de för bara två år sedan.

-För några år sedan stod vi inför ett sådant där livsval som man ibland kan behöva göra. Vi tyckte att vår vardag i Öjebyn blivit både praktiskt bökig och enahanda. När vi vägt allting för och emot blev valet enkelt: Självklart skulle vi flytta ut till sommarhuset. Där har vi möjlighet att njuta av lugn och ro och nära en miljö som vi trivs i. Det säger de och berättar om både hönsprojekt och ev kommande odlingsprojekt i det nyligen färdigställda växthuset.

-Flytten hit ut blev lyckad även på andra sätt. Eftersom vi gjorde den här fastigheten till den femte med permanent boende i Strömnäs kör PostNords bilar numera hit för utdelning. Innan fick alla här åka in till Koler för egen posthämtning.
Eftersom de ägt och använt huset som sommarstuga sedan slutet av 1990-talet har de förstås också upplevt förvandlingen.

-Visst har vi sett hur området och skogen förändrats med alla nya vägar och ständiga tunga transporter. Men egentligen har jag inte förrän alldeles nyligen riktigt fått en upplevelse av hur stort det här faktiskt redan är, säger Peter.
-På väg från Långträsk fick vi en vy ut över parken och det var faktiskt  hisnande, säger han.

Den totalrenoverade vägen över Lillpite har förstås underlättat vardagen och det av transporter och pendling som behövs.
-Vägen har nästan blivit för bra. Det är nog så många som luras dra på i för höga hastigheter, skrattar de och konstaterar att det enda de nu önskar sig är att Pite energi och byaföreningen kunde få till ett avtal om bredband.

-Här behöver vi ju det verkligen! Även om masttillgången blivit bättre så är mobiltäckning och surfningsmöjligheterna väldigt svajiga, säger de och går för att trösta hönorna med lite extra mat i det blöta regnet.